Bokrecension - Doktor Proktors pruttpulver
Doktor Proktors pruttpulver
Jo Nesbø”Har du någonsin hört talas om en professor som försöker uppfinna ett pulver mot hösnuva och så visar det sig att han istället har uppfunnit ett pruttpulver? Nej, jag kunde väl tro det”, säger doktor Proktor. Det är nämligen tämligen sällsynt. Åtminstone om det är ett pruttpulver som gör att man med raketfart far rakt upp i himlen och skrämmer slag på alla kråkorna.
Doktor Proktor bor på Kanonvägen, granne med flickan Lise. En solig dag strax före nationaldagen 17 maj ser Lise en flyttbil köra upp vid ett annat grannhus. In flyttar Bulle, en allt annat än vanlig pojke och dessutom alldeles ovanligt liten till växten.
Det blir början på en otrolig historia om förlorad kärlek, ruskiga anakondor, dystra fängelsehålor, skumma skurkar och inte minst: världens starkaste pruttpulver.
Det märks att det är en deckarförfattare som skrivit boken. Spänningen känns igenom hela boken och man vet aldrig riktigt vad som kommer ske härnäst.
Tyvärr kan jag inte påstå det samma om rolighetsfaktorn. Berättelsen i sig är skojig och underlig på ett barnsligt sätt. Men där finns även en del svåra ord, så som ”nitroglycerin” eller det upprepade användandet av ”rattus norvegicus”, vilket är latin för norsk råtta. Dessa kan nog försvåra läsandet för många barn.
Jag tyckte om spänningen, men tycker att författaren kunde ha använt sig av ett lite enklare språk.
Men det är fortfarande en barnbok och jag vill rekommendera den därefter. Om än till lite äldre barn.
Betyg: ***
Kommentarer
Trackback