*¤*Zirathi*¤*

Rufus sista resa

Anders Brundin


”Rufus kan inte skrika. Han ligger instängd i sig själv, i sitt eget fängelse. Det här är värre än att dö. Mycket värre.”
När Rufus vaknar upp på sjukhuset kan han inte röra sig, han minns ingenting. Han hatar läkarna som stirrar på honom med avsky. Ingen berättar vad som hänt.
När han träffar Paula, en hjärtsjuk flicka på avdelningen, får han livslusten tillbaka. Men samtidigt tränger sig mörka tankar fram. Vem är han, varför beter sig alla så konstigt på sjukhuset? Varför kommer ingen och hälsar på?
Journalister stoppas i hissen, han hör hemska rykten. Är han ett offer – eller kan svaret vara ännu värre?

Detta är en ganska så allvarlig berättelse där karaktären Rufus brottas med sig själv. Ska han dö eller leva? Är han ond eller god? Vill han minnas?
Boken är lättläst och bra skriven. Skriven från förövarens synsätt ger den läsaren en annorlunda upplevelse och möjligtvis syn på andra människor.
Den passar nog bäst till lite äldre ungdomar, runt femtonårsåldern och uppåt. Både killar och tjejer kan läsa den. Jag tyckte om den och vill rekommendera den till andra läsare. En bra bok.

Betyg: ****