*¤*Zirathi*¤*

 

Klicka här (för att se hur jag överlevde sjuan)

Denise Vega


Erin Swift är duktig på datorer, älskar Snickers och har stora fötter som funkar bra på basketplanen men inte på dansgolvet. För tillfället har hon fullt upp; hon har precis börjat på en ny skola, är förälskad i klassens gulligaste kille, hon leder skolans intranätprojekt och har dessutom en roll i skolpjäsen.
I sin hemliga blogg skriver hon ner allt som händer och vad hon tycker och tänker om sina nya klasskompisar, men hon hade aldrig kunnat drömma om att den av misstag skulle hamna på skolans hemsida! Hur ska hon någonsin kunna visa sig i skolan igen?

En lättläst och ganska så rolig ungdomsbok.
Boken är skriven utifrån Erins synfält och varje kapitel startar/slutar med ett inlägg ur hennes dagblogg (dagbok vs. blogg). Hon har ett nästan sarkastiska sätt att se på sig själv vilket lockade till skratt flera gånger.
Läsaren får rollen som ”den kära dagboken”.
Jag tyckte verkligen synd om henne när dagbloggen hamnar på skolans intranät. Tänk att vakna upp och hitta 57 meddelanden på telefonen… ni kan nog tänka er hur många av dem lät. Men samtidigt kunde jag inte låta bli att skratta åt henne ibland, hon har ju som sagt en himla otur och det blir ganska komiskt i längden.
Tyvärr så verkade personen som hade som arbete att korrekturläsa denna bok ha haft dyslexi eller nåt i den stilen. Det var lite väl många ord som inte var rättstavade eller helt enkelt saknade bokstäver. Enkla grejer som ordet ”klara” istället för ”klarat”, men de gick mig ändå på nerverna när jag läste.
Trots stavfel är det en härlig bok som visar prov på starka vänskapsband och pinsamma situationer.
Jag rekommenderar den till mellan- och högstadieelever som vill ha nåt att läsa på raster osv. Men funkar även bra för äldre, med varning på de irriterande stavfelen.

Betyg: ***