*¤*Zirathi*¤*

 

På ödets vingar

Julia Sandström


Vingslag viner i en jämn takt runt omkring honom. Då och då överröstas de av ljudet från de tusen vågor som vräker mot klipporna för att sedan splittras.
Shanzoc börjar känna sig trött trots att han tränat inför denna flygtur.
Detta är det viktigaste uppdraget han någonsin kommer att utföra.

Långt borta, uppe bland bergen, finns en mörk port. Där bakom verkar onda krafter, som bara väntar på att släppas fria. Den porten får aldrig mer öppnas.
Det är Nyckelväktarna som skyddar nycklarna dit – runt om i världen lever de i det fördolda. Men nu letar en okänd sammansvärjning efter dem! Någon är ute efter att låta ondskan släppas lös.
Karíten Shanzoc är utsänd för att varna Nyckelväktarna när han och hans trupp blir angripna. Handlöst faller han genom luften, och när han vaknar upp på en båt som seglas av människor är han ensam. Är han den ende som överlevt?

Den här boken sträckläste jag direkt efter att jag fått den. Så underbart bra! Berättelsen ingav en liknande känsla till nervpirrandet när man läser någons dagbok eller ljuger för sina föräldrar för första gången. Spänningen satte igång på första sidan och höll i sig genom boken, med dalar och toppar.
Jag tror det är den bästa ungdomsfantasy jag läst på väldigt länge. Författaren kör med det traditionella ”det goda mot det onda”, men lyckas ändå få med vardagens sysslor och jagande känslor på ett ganska enkelt men fantastisk sätt.
Jag gillar de små bråken mellan karaktärerna, det fick dem att verka mer levande. Det är välfyllda sidor och jag hoppas innerligt att hon lyckas behålla samma fyllighet i fortsättningarna.
Om ni gillar fantasy så är detta ett måste enligt mig. Den går snabbt att läsa, men upplevelsen sitter i långt efter man läst ut boken. En härlig story helt enkelt!

Betyg: ****