Kan bokberoendet gå för långt?
Hur är det egentligen? Finns det något som heter "att läsa för mycket" och vad är då för mycket?
Kanske när man inte kan gå på toa utan att boken slinker med.
Jag har mer än en gång behövt äta kall mat för att jag förlorat mig helt i vad jag läser. Det har tom gått så långt att jag hällt vattnet utanför munnen för att min uppmärksamhet var på annat håll, tack och lov har detta bara hänt en gång och boken klarade oskadd.
Men betyder detta att bokberoendet gått över styr? Borde man som läsare kanske trappa ner en aning?
Själv bär jag nästan alltid runt på en bok. Allt för att kunna läsa om jag skulle få lite tid över. På tåget, rasten eller varför inte medan jag går mellan två platser? Dock ökar risken för att krocka då också... men såna petitesser tänker jag inte låta hindra mig!
Jag hittade ett inlägg hos Barnens Bokklubb om just bokberoende. Det var väldigt roligt och intressant. Om ni har lite extra tid så tycker jag att ni kan lägga ifrån er diverse litteratur och ägna ett par minuter åt att läsa det inlägget.
På frågan "Är du bokberoende?" svarar jag utan att tveka JA!
Jag har ju tom haft med mig en bok när vi varit bortbjudna, något mina föräldrar inte fullt uppskattade kan jag avslöja. Men är man bokmal så är man! ;) Och om jag läser för mycket? Nej då, det tycker jag inte. Läser ju inte när jag sover.
Jag skulle helt klart säga att jag är bokberoende.. Mina kompisar tjatar om att jag är överdriven och är en "bookaholic" för att jag pratar om böcker ganska mycket. Men själv tycker jag inte att jag är så överdriven...
Jag håller helt klart med dig och eftersom jag känner igen mig så himla väl kan jag säga att det inte alls är överdrivet beteende... ;)
Jag har också alltid med mig en bok, överallt, även om jag nästan vet att jag inte kommer få chans att läsa men det är så invand vana. Man riskerar ju aldrig att få tråkigt, inte sant?
Jag skulle säga att beroendet blir ett problem när det skadar böckerna. Jag läser inte i duschen.
Det känns tryggt att alltid ha en bok i väskan. Man vet aldrig när man får en minut eller två över.
Det är väl självklart att man har en bok med sig när man är bortbjuden. Har inte alla det?
Nej, jag har det kanske inte så ofta nu för tiden, men till vardags bär jag alltid runt på en bok. Man måste ju passa på när man får lite tid över för att läsa.
Och jag har lärt mig att lägga ifrån mig böcker för att äta. Min sambo blir så sur om han har lagat en fin måltid och jag inte kommer när det är dags att äta. Men när jag bodde hemma blev det många missade måltider för att jag hade fastnat i någon bok.
Jag var väldigt tacksam när mina föräldrar skaffade en micro ;-)
Det verkar som om det är ömsesidigt för de flesta bokmalar och bokbloggare att det inte går att läsa "för mycket", att bokberoende snarare är något positivt? :) Ja, jag håller ju självklart med där!
Dock håller jag med Socialistsimon att det går över styr om böckerna kommer till skada. Det får bara inte ske!
